C. da Silva har i över 150 år förädlat druvor från den natursköna Dourodalen till smakrika portviner, som till exempel premiumporten Dalva. Tillverkningen sker fortfarande enligt samma principer som förr – fast numera i ett vineri som är Portugals modernaste.
De små lastbilarna anländer på löpande band till vineriet i Alijo. På flaket står stora travar med väl surrade plastbackar, fyllda till brädden med fullmatade druvklasar. Efter registrering och invägning lossas lasten och backarna töms på sitt innehåll.
– Det är bara de bästa druvorna som går till våra premiumprodukter, som till exempel portvinet Dalva – ingenting annat duger, säger Jorge Dias, vd för företagsgruppen Gran Cruz, där C. da Silva numera ingår.
Innan druvorna pressas och druvmusten fermenteras görs alltid en noggrann kvalitetskontroll och selektering i flera steg. Först sorteras blad, kvistar och skadade druvor bort manuellt på ett transportband innan druvorna avstjälkas maskinellt. Därefter går de vidare till ett vibrerande galler där de små, omogna druvorna faller igenom för att slutligen utsättas för optisk analys, där endast de druvor som har rätt färg och form går vidare.
– Den noggranna kvalitetskontrollen är speciellt värdefull under år med besvärliga skördeförhållanden, som till exempel 2014 då vi drabbades av mycket regn. Vissa dagar sorterades 60 procent av druvorna bort – ett bevis för att det endast är ”crème de la crème” som kvalifi cerar sig som råvara till våra premiumviner, säger Jorge Dias.
Den futuristiska anläggningen med sitt vågformade tak och sina luftiga spaltväggar, som är gemensam för hela Gran Cruz-gruppen, ligger på en högplatå någon halvmil norr om Dourofloden och togs i bruk 2014. Vineriet kostade cirka 20 miljoner euro och är ett av de modernaste, inte bara i Douro, utan även i hela Portugal.
– Intresset för portvin ökar, speciellt för Colheita, som lagrats på fat i minst sju år, och Vintage Port, som först får mogna på fat och därefter på flaska under åtskilliga år, säger Elsa Couto på C. da Silva. På bilden håller hon i en flaska vit port som lagrats tio år. På Systembolaget finns en 20-årig vit port (Nr 95274, pris 349 kr) och det billigare alternativet Dalva Porto Dry White (Nr 76534, pris 109 kr för 375 cl).
– Men egentligen är det inte ett vineri, utan två separata – ett för vår storskaliga produktion av standardviner med kapacitet att ta emot över 6 000 ton druvor per år från över 1 000 vinodlare och ett för vår småskaliga produktion av portvin och andra premiumviner som processar 600 ton per år, berättar Jorge Dias under rundvandringen på anläggningen.
TEKNIKEN ATT FRAMSTÄLLA PORTVIN GÅR tillbaka till slutet av 1600-talet och bygger på att man tillsätter en 77-procentig druvsprit, så kallad aguardente, till vinet för att avbryta fermenteringen – dels för att göra vinet mera lagringsdugligt, dels för att bevara den naturliga sötman. Även om grundprinciperna fortfarande är de samma har tekniken givetvis utvecklats sedan dess. I det nya vineriet i Alijo används till exempel en egenutvecklad metod för fortifieringen.
– Druvspriten tillsätts när ungefär hälften av det naturliga sockret i druvmusten omvandlats till alkohol. Problemet är att det då uppstår en kemisk reaktion som får temperaturen att stiga och aromerna att avdunsta. Därför kyler vi ned spriten till fem grader för att på så sätt bibehålla aromerna på ett bättre sätt, förklarar vinmakaren Pedro Pina Cabral. Druvorna kommer från kontrakterade odlare och från den egna vingården Quinta de Ventozelo, någon mil söder om Alijo. Gemensamt för alla vingårdarna är att de uppfyller den högsta kvalitetsklassen – klass A – enligt den klassificering som görs av odlarorganisationen Casa do Douro och som bygger på faktorer som till exempel jordmån, vinrankornas ålder, altitud och solexponering.
Med utgångspunkt från den klassficeringen fastställer sedan det statliga portvinsinstitutet Instituto dos Vinhos do Douro e Porto årligen hur mycket druvmust för portvin som varje vingård får producera, enligt det så kallade Benefi cio-systemet.
– Vinproduktionen i Europa är reglerad. Men portvin tar ändå priset. Systemet är komplicerat, men bidrar ändå till stabilitet i regionen och bra balans mellan tillgång och efterfrågan, konstaterar Jorge Dias.
Quinta de Ventozelo är en av de äldsta och största vingårdarna i Douro med anor sedan slutet av 1200-talet och en areal på totalt 400 hektar, varav hälften används för vinodling och återstoden för andra grödor som till exempel oliver.
– Det som är speciellt med Quinta de Ventozelo är att den liknar en jättelik amfiteater, som sträcker sig ända nerifrån Dourofl oden och ända upp till bergstopparna på 600 meters höjd. Det gör att vi har en mängd olika lägen med varierande mikroklimat och alltid tillgång till druvor av högsta kvalitet, förklarar exportchefen Elsa Couto.
Under odlingssäsongen har vinmakarna på vineriet i Alijo hela tiden kontakt med vinodlarna. Redan ute på vingårdarna görs en första kvalitetsbestämning och då avgörs vilka druvor som kvalificerar sig för de bästa vinerna.
– Druvorna är fundamentala. Det spelar ingen roll hur bra utrustning man har – utan bra druvor år det inte att producera bra viner, säger Pedro Pina Cabral.
EFTER ATT DRUVORNA FÖRÄDLATS LAGRAS det färdiga portvinet ett år på vineriet i Alijo innan det går vidare till de mörka och svala lagren i Vila Nova de Gaia vid Dourofl odens mynning på Atlantkusten.
– Intresset för portvin är på frammarsch, speciellt för vissa specialsorter som Colheita, alltså portvin från ett specifi kt skördeår som lagrats på fat i minst sju år , och Vintage Port, som först får mogna på fat och därefter på flaska under åtskilliga år, säger Elsa Couto.
Men traditionerna i all ära – på C. da Silva försöker man också avdramatisera synen på portvin och visa på nya sätt att avnjuta vinet:
– I Vila Nova de Gaia har vi en restaurang och bar där vi serverar cocktails med portvin som bas. Det är uppskattat och har fått många att upptäcka att portvin är en mångsidig dryck som fortfarande ligger i tiden, säger Elsa Couto.